19 aug 10 försäljningsknep som får dig att överäta!
Följande inlägg kan du också se i nedanstående video om du föredrar det. I texten nedan finns referenser länkade.
Är du en frisk svensk, runt 30 år, kvinna med en fettprocent mellan 18-28 procent eller man med en fettprocent mellan 10-20 procent så anses du ligga inom normalintervallet, enligt InBody (som tillhandahåller impedansvågar med normvärden). Enligt folkhälsomyndighetens årsrapport för 2019 så är drygt 50 procent av den svenska befolkningen överviktig och trenden är att övervikt och fetma ökar. Vi blir alltså fetare och fetare som befolkning och äter och beter du dig normalt, d.v.s. som de flesta andra svenskar så kommer du alltså också att gå upp i vikt. Anledningarna är många, men här tar vi upp 10 knep som används för att öka försäljningen av matvaror och som lätt kan få dig att äta mer energi än du gör av med.
1.
Butiksuppbyggnad
Grönsaker
och frukt med fräscha färger och dofter ger positiva associationer
i vår hjärna. Därför möts vi
ofta först av det i
butiken. Eftersom vi ofta klämmer, känner, doftar, väljer ut och
plockar ner i påsar bland frukt och grönt så kommer vi uppehålla
oss där en stund, vilket gör att vi saktar ner och kanske släpper
lita av stress vi haft med oss in i butiken. Vi associerar också
frukt med nyttighet och köper vi lite av det så ökar
sannolikheten att vi ”unnar” oss något lite ”syndigt”
från senare avdelningar. Brödavdelningen ligger ofta i anslutning.
Den avdelningen väcker frestelse med doften av nybakat och triggar
oss att tänka på mat. Mejeriavdelningen kommer ofta därefter
längst in i butiken. En anledning att den ligger längst in är att
vi oftare än andra saker går in i butiken enbart för att köpa
mjölk eller andra mejeriprodukter och då tvingas du gå genom hela
butiken vilket ökar chansen
för impulsköp. Därefter
kommer ofta snacksavdelning följt av läsk. Köper du snacks är det
också sannolikt att du köper en dryck till. Försäljningen
av läsk har visat sig öka
med 9
procent om den placeras i närheten av snacksen. Närmare
kassorna kommer frysdiskarna. Efter dessa har du vanligtvis köpte
det du behöver och spenderat 15-30 minuter i butiken. När du nu är
som mest mottaglig för spontanköp radas den mest belönande maten
upp framför dig och du tvingas stå mitt bland den i kön till
kassan.
2.
Reklam
Vi tror ofta att vi
inte påverkas av reklam. Men det är visat i mängder av studier att
reklam påverkar oss. Varför
lägger annars företag stora summor pengar på reklam? Så
om du tror att du inte påverkas av matreklam så har du sannolikt
tyvärr fel. Företag lägger stora resurser
på forskning som visar hur du kan påverkas att köpa mer och det är
för att det faktiskt fungerar som det lönar sig. Vår hjärna är i
detta avseende inte klokare än att det räcker att media
uppmärksammar rymdprogram
för att nå planeten Mars,
för att vi ska köpa
mer Mars chokladkaka. Vi
är bra på att associera känslor. Är du på bra humör som
åskådare på ett idrottsevenemang eller en konsert där det görs
reklam för exempelvis McDonalds, så är sannolikheten större att
du uppsöker och handlar på McDonalds. Reklam i form av erbjudanden
och lockpriser påverkar oss då vi tenderar att vilja få valuta för
pengarna och kan tänka oss att köpa något som är mindre hälsosamt
som kompromiss. Vi köper och äter mer när det reas ut. Tänk också
på hur reklam har förändrat vår kultur från att ha unnat oss
lite ”syndig” mat på lördagar i form av ”lördagsgodis”
till att nu också ha ”fredagsmys” som rättfärdigar ytterligare
en dag i veckan av onyttigheter. Reklam påverkar oss på fler sätt
men helt klart är att vi påverkas.
3.
Vilseledning
Nyttighetsstämplar
är ett effektivt sätt att rikta din uppmärksamhet och få
dig att bortse från saker. En Yoghurt med texten ”endast 0,5%
fett” kan få oss att ha överseende med att den innehåller 10
procent socker. På samma
sätt kan att framhäva ”inget tillsatt socker” få oss acceptera
mer fett eller kalorier i produkten. Varor med märkning ”light”
får oss ofta att felaktigt tänka att det per automatik är
nyttigare, vilket det inte behöver vara. Ordet ”Fitness”
ökar storleken på människors portioner när det äts. Kakor
märkta ”organic” får oss att tro att de är godare,
nyttigare och innehåller mindre kalorier än andra kakor. Gröna
färg på innehållsförteckning, variation i färger på produkten,
nyckelhålsmärkning, fair trade-märkning etc. är andra exempel på
saker som får oss att dra förhastade slutsatser om hur nyttigt
eller bra en matvara är och ökar köpvilligheten.
4.
Sweetspot
Vi gillar sött.
För lite socker gör att vi inte gillar det lika mycket. För mycket
socker gör också att vi inte gillar det lika mycket. Det har visat
sig att det finns en optimal
nivå av sötma som de flesta föredrar och det är när
produkten innehåller runt 8-10
procent socker. Kolla in söta matvaror i butiken så ser du att de
ofta har ungefär 8-10
gram socker per 100 gram. Positivt
är att du kan vänja dig att uppskatta mindre sötma om du gör det
konsekvent.
5.
Salt
Salt är
liksom sötma något som driver
på hur mycket vi äter. Det är
en effektiv krydda på det sätt att det förstärker smaker vi
gillar och döljer också smaker vi gillar mindre, såsom
bitterhet. Bittra
livsmedel såsom vin, öl, jordnötter, oliver etc. kombinerar vi
gärna med något salt och vi äter då också mer av det. Hur svårt
är det inte att sluta äta saltade nötter eller andra snacks där
salt utgör en tydlig smak? Vid servering av salt mat ökar också
törst och sannolikheten att du ska köpa mer att dricka (dryck som
ofta innehåller kalorier). Positivt är precis som med sötma att du
kan vänja dig att vara tillfreds med mindre mängd salt om du gör
det konsekvent.
6.
Konsistens
Konsistenser
som fyllighet, krämighet eller mat som ändrar konsistens när du
äter den – smälter i munnen, är exempel saker vi generellt
gillar. Fett är kanske den mest effektiva ingrediensen för att
manipulera konsistensen på mat. Generellt set så föredrar vi fet
mat. När vi äter fett frisätts
i magen s.k. endocannabionider – kroppens egen form av cannabis
som påverkar vår ämnesomsättning och ger belönande känslor. Det
har visats i studier
att när fett tillsätts så äter vi mer och det ökar alltså
risken att äta mer än vi behöver.
7.
Tillgänglighet
Ju mer
tillgänglig maten är desto större är risken att vi äter när vi
inte egentligen är hungriga och också äter mer än annars. I ett
konditori eller café är risken större att du äter mer om disken
uppvisar massor av god mat och du sitter
nära den, jämfört med om du sitter längre bort. I en matbutik
är alla ställen där du uppehåller dig en stund, som i kön till
charken eller kassan, framgångsrika ställen att locka dig med
högbelönande mat.
8.
Tillsatser
Socker, salt
och fett är alltså bra sätt att manipulera
sötma, sälta och konsistens. Det
finns ett begrepp som kallas ”bliss
point” som syftar till den mängd av socker, salt och fett som
vi tycker är allra godast och som får oss att äta som mest.
Förutom det så finns en
mängd andra sätt att göra mat mer belönande och få oss att äta
mer. Smakförstärkare och
olika aromer används för
att höja smakerna ytterligare och det används inte godtyckligt utan
det har forskats fram vilka kvantiteter och koncentrationer som
maximerar hur mycket vi konsumerar. Det
har exempelvis visats att en viss hamburgerrestaurang
använder sig av cirka 50 kemikalier bara för att få fram exakt
rätt jordgubbssmak på en milkshake. Varenda en av dessa 50
ingredienser finns förstås där av en anledning.
9.
Drycker
Att dricka
kalorier, särskilt med runt 8-10 procent socker och särskilt i
kombination med att äta mat är ett bra sätt att få i sig mer
kalorier än vi behöver. Restauranger och matvarubutiker använder
sig som sagt tidigare av olika sätt att maximera vår konsumtion.
Såsom att servera salt mat så att du blir törstigare och köper
mer dricka eller genom att placera drycker precis intill snacks i
butiken etc.
10.
Portionsstorlekar
En
studie
där försökspersoner serverades
normalstora portioner under
en period och senare större portioner under en period visade att
personerna åt i snitt mer kalorier när de serverades större
portioner. En annan studie
där deltagare i två olika grupper serverades gratis luncher där
den ena gruppen fick portioner med dubbelt så mycket kalorier, har
visat att gruppen som fick större portioner åt mer och gick upp i
vikt medan den andra gruppen inte gjorde det. När vi handlar mat ute
så tenderar vi att vilja ha större portioner för att försäkra
oss om att vi blir mätta och för att känna att vi får valuta för
pengarna. Matvarubutiker och restauranger utnyttjar detta med
”plusmenyer”, större förpackningar, paketerbjudanden etc.
Jämför storleken på godispåsar idag med hur stora de var 20-30 år
sedan så minns du säkert att de var mindre än hälften så stora
då jämfört med nu i allmänhet.
Det finns fler saker i maten och vår miljö som påverkar hur mycket vi äter, dessa vara bara några utvalda saker som matvaruföretag och restauranger använder för ökad försäljning och konsumtion. Nu när du är lite mer medveten kan du också öka chanserna att upptäcka och motverka en del av det. Vill du läsa mer om detta så kan vi rekommendera boken ”The hungry brain” eller boken ”Skitmat”.
Vill du komma i kontakt med en coach som kan hjälpa dig bli mer medveten och öka din hälsa så kan du boka en kostnadsfri konsultation här, där du får chans att berätta om vad du vill ha hjälp med och vi berättar hur vi kan hjälpa dig.
Inga Kommentarer