10 försäljningsknep som får dig att överäta!

10 försäljningsknep som får dig att överäta!

Följande inlägg kan du också se i nedanstående video om du föredrar det. I texten nedan finns referenser länkade.

Är du en frisk svensk, runt 30 år, kvinna med en fettprocent mellan 18-28 procent eller man med en fettprocent mellan 10-20 procent så anses du ligga inom normalintervallet, enligt InBody (som tillhandahåller impedansvågar med normvärden). Enligt folkhälsomyndighetens årsrapport för 2019 så är drygt 50 procent av den svenska befolkningen överviktig och trenden är att övervikt och fetma ökar. Vi blir alltså fetare och fetare som befolkning och äter och beter du dig normalt, d.v.s. som de flesta andra svenskar så kommer du alltså också att gå upp i vikt. Anledningarna är många, men här tar vi upp 10 knep som används för att öka försäljningen av matvaror och som lätt kan få dig att äta mer energi än du gör av med.

1. Butiksuppbyggnad
Grönsaker och frukt med fräscha färger och dofter ger positiva associationer i vår hjärna. Därför möts vi ofta först av det i butiken. Eftersom vi ofta klämmer, känner, doftar, väljer ut och plockar ner i påsar bland frukt och grönt så kommer vi uppehålla oss där en stund, vilket gör att vi saktar ner och kanske släpper lita av stress vi haft med oss in i butiken. Vi associerar också frukt med nyttighet och köper vi lite av det så ökar sannolikheten att vi ”unnar” oss något lite ”syndigt” från senare avdelningar. Brödavdelningen ligger ofta i anslutning. Den avdelningen väcker frestelse med doften av nybakat och triggar oss att tänka på mat. Mejeriavdelningen kommer ofta därefter längst in i butiken. En anledning att den ligger längst in är att vi oftare än andra saker går in i butiken enbart för att köpa mjölk eller andra mejeriprodukter och då tvingas du gå genom hela butiken vilket ökar chansen för impulsköp. Därefter kommer ofta snacksavdelning följt av läsk. Köper du snacks är det också sannolikt att du köper en dryck till. Försäljningen av läsk har visat sig öka med 9 procent om den placeras i närheten av snacksen. Närmare kassorna kommer frysdiskarna. Efter dessa har du vanligtvis köpte det du behöver och spenderat 15-30 minuter i butiken. När du nu är som mest mottaglig för spontanköp radas den mest belönande maten upp framför dig och du tvingas stå mitt bland den i kön till kassan.

2. Reklam
Vi tror ofta att vi inte påverkas av reklam. Men det är visat i mängder av studier att reklam påverkar oss. Varför lägger annars företag stora summor pengar på reklam? Så om du tror att du inte påverkas av matreklam så har du sannolikt tyvärr fel. Företag lägger stora resurser på forskning som visar hur du kan påverkas att köpa mer och det är för att det faktiskt fungerar som det lönar sig. Vår hjärna är i detta avseende inte klokare än att det räcker att media uppmärksammar rymdprogram för att nå planeten Mars, för att vi ska köpa mer Mars chokladkaka. Vi är bra på att associera känslor. Är du på bra humör som åskådare på ett idrottsevenemang eller en konsert där det görs reklam för exempelvis McDonalds, så är sannolikheten större att du uppsöker och handlar på McDonalds. Reklam i form av erbjudanden och lockpriser påverkar oss då vi tenderar att vilja få valuta för pengarna och kan tänka oss att köpa något som är mindre hälsosamt som kompromiss. Vi köper och äter mer när det reas ut. Tänk också på hur reklam har förändrat vår kultur från att ha unnat oss lite ”syndig” mat på lördagar i form av ”lördagsgodis” till att nu också ha ”fredagsmys” som rättfärdigar ytterligare en dag i veckan av onyttigheter. Reklam påverkar oss på fler sätt men helt klart är att vi påverkas.

3. Vilseledning
Nyttighetsstämplar är ett effektivt sätt att rikta din uppmärksamhet och få dig att bortse från saker. En Yoghurt med texten ”endast 0,5% fett” kan få oss att ha överseende med att den innehåller 10 procent socker. På samma sätt kan att framhäva ”inget tillsatt socker” få oss acceptera mer fett eller kalorier i produkten. Varor med märkning ”light” får oss ofta att felaktigt tänka att det per automatik är nyttigare, vilket det inte behöver vara. Ordet ”Fitness” ökar storleken på människors portioner när det äts. Kakor märkta ”organic” får oss att tro att de är godare, nyttigare och innehåller mindre kalorier än andra kakor. Gröna färg på innehållsförteckning, variation i färger på produkten, nyckelhålsmärkning, fair trade-märkning etc. är andra exempel på saker som får oss att dra förhastade slutsatser om hur nyttigt eller bra en matvara är och ökar köpvilligheten.

4. Sweetspot
Vi gillar sött. För lite socker gör att vi inte gillar det lika mycket. För mycket socker gör också att vi inte gillar det lika mycket. Det har visat sig att det finns en optimal nivå av sötma som de flesta föredrar och det är när produkten innehåller runt 8-10 procent socker. Kolla in söta matvaror i butiken så ser du att de ofta har ungefär 8-10 gram socker per 100 gram. Positivt är att du kan vänja dig att uppskatta mindre sötma om du gör det konsekvent.

5. Salt
Salt är liksom sötma något som driver på hur mycket vi äter. Det är en effektiv krydda på det sätt att det förstärker smaker vi gillar och döljer också smaker vi gillar mindre, såsom bitterhet. Bittra livsmedel såsom vin, öl, jordnötter, oliver etc. kombinerar vi gärna med något salt och vi äter då också mer av det. Hur svårt är det inte att sluta äta saltade nötter eller andra snacks där salt utgör en tydlig smak? Vid servering av salt mat ökar också törst och sannolikheten att du ska köpa mer att dricka (dryck som ofta innehåller kalorier). Positivt är precis som med sötma att du kan vänja dig att vara tillfreds med mindre mängd salt om du gör det konsekvent.

6. Konsistens
Konsistenser som fyllighet, krämighet eller mat som ändrar konsistens när du äter den – smälter i munnen, är exempel saker vi generellt gillar. Fett är kanske den mest effektiva ingrediensen för att manipulera konsistensen på mat. Generellt set så föredrar vi fet mat. När vi äter fett frisätts i magen s.k. endocannabionider – kroppens egen form av cannabis som påverkar vår ämnesomsättning och ger belönande känslor. Det har visats i studier att när fett tillsätts så äter vi mer och det ökar alltså risken att äta mer än vi behöver.

7. Tillgänglighet
Ju mer tillgänglig maten är desto större är risken att vi äter när vi inte egentligen är hungriga och också äter mer än annars. I ett konditori eller café är risken större att du äter mer om disken uppvisar massor av god mat och du sitter nära den, jämfört med om du sitter längre bort. I en matbutik är alla ställen där du uppehåller dig en stund, som i kön till charken eller kassan, framgångsrika ställen att locka dig med högbelönande mat.

8. Tillsatser
Socker, salt och fett är alltså bra sätt att manipulera sötma, sälta och konsistens. Det finns ett begrepp som kallas ”bliss point” som syftar till den mängd av socker, salt och fett som vi tycker är allra godast och som får oss att äta som mest. Förutom det så finns en mängd andra sätt att göra mat mer belönande och få oss att äta mer. Smakförstärkare och olika aromer används för att höja smakerna ytterligare och det används inte godtyckligt utan det har forskats fram vilka kvantiteter och koncentrationer som maximerar hur mycket vi konsumerar. Det har exempelvis visats att en viss hamburgerrestaurang använder sig av cirka 50 kemikalier bara för att få fram exakt rätt jordgubbssmak på en milkshake. Varenda en av dessa 50 ingredienser finns förstås där av en anledning.

9. Drycker
Att dricka kalorier, särskilt med runt 8-10 procent socker och särskilt i kombination med att äta mat är ett bra sätt att få i sig mer kalorier än vi behöver. Restauranger och matvarubutiker använder sig som sagt tidigare av olika sätt att maximera vår konsumtion. Såsom att servera salt mat så att du blir törstigare och köper mer dricka eller genom att placera drycker precis intill snacks i butiken etc.

10. Portionsstorlekar
En studie där försökspersoner serverades normalstora portioner under en period och senare större portioner under en period visade att personerna åt i snitt mer kalorier när de serverades större portioner. En annan studie där deltagare i två olika grupper serverades gratis luncher där den ena gruppen fick portioner med dubbelt så mycket kalorier, har visat att gruppen som fick större portioner åt mer och gick upp i vikt medan den andra gruppen inte gjorde det. När vi handlar mat ute så tenderar vi att vilja ha större portioner för att försäkra oss om att vi blir mätta och för att känna att vi får valuta för pengarna. Matvarubutiker och restauranger utnyttjar detta med ”plusmenyer”, större förpackningar, paketerbjudanden etc. Jämför storleken på godispåsar idag med hur stora de var 20-30 år sedan så minns du säkert att de var mindre än hälften så stora då jämfört med nu i allmänhet.

Det finns fler saker i maten och vår miljö som påverkar hur mycket vi äter, dessa vara bara några utvalda saker som matvaruföretag och restauranger använder för ökad försäljning och konsumtion. Nu när du är lite mer medveten kan du också öka chanserna att upptäcka och motverka en del av det. Vill du läsa mer om detta så kan vi rekommendera boken ”The hungry brain” eller boken ”Skitmat”.

Vill du komma i kontakt med en coach som kan hjälpa dig bli mer medveten och öka din hälsa så kan du boka en kostnadsfri konsultation här, där du får chans att berätta om vad du vill ha hjälp med och vi berättar hur vi kan hjälpa dig.

Inga Kommentarer

Skicka En Kommentar