Styrketräning

I denna del pratar vi om de grundläggande rörelsemönstren för träning av bakre kedjans muskler såsom hamstrings, säte och rygg. Vanliga funktionella övningar som belastar dessa delar är exempelvis olika varianter av marklyft, frivändningar och kettlebellövningar. I det vi kallar bakre kedjan sitter några av kroppens största och starkaste muskler vilket gör att vi i dessa övningar kan utveckla mycket kraft och därmed också kraftigt belasta vår ryggrad. Att lära in rätt rörelsemönster för dessa övningar är därför mycket viktigt både för att förebygga skada, uppnå långsiktig hälsa och/eller öka sin prestation. Som vanligt - om du uppskattar vårt gratis innehåll så hjälp oss gärna genom att prenumerera på vår youtube kanal, slå på notifieringar så du ser när vi postar...

Vi avrundar avsnittet om bålen i denna del med att visa olika exempel på bålstabilitetsövningar samt prata om hur vi utvecklar vår bålstabilitet successivt från statiska övningar via övningar med kontrollerade rörelser till total bålkontroll i explosiva, dynamiska övningar. https://youtu.be/LuT9UxpsKxs https://youtu.be/1U4lg-egMj8 ...

I denna utbildningsserie kommer vi gå igenom grunderna i funktionell fitness. Vi börjar med att prata om bålen och dess roll i träning och rörelse. Hjälp oss gärna genom att prenumerera på vår youtube-kanal och "gilla" videon om du tycker om det vi gör. Slå på notifieringar så får du en uppdatering när vi släpper nya videos. https://www.youtube.com/watch?v=labFD57kkqU&list=PL9xAOfJG08le9KMWEfAISSYAcKy-yJxTB&index=13 ...

Det som gör en varierad och lågprocessad kost så bra i jämförelse med en högprocessad ensidig kost är att det förekommer ett mycket bredare spektrum av näringsämnen. Förutom vitaminer och mineraler som vi har nämnt innan kan vi även urskilja fyto- och mykonutrienter. Fytonutrienter finns i växter och mykonutrienter finns i svampar. I dagsläget har man lyckats identifiera över 10 000 av dessa ämnen och fortfarande upptäcker vi nya ämnen. För växter och svampar utgör dessa ämnen en del av systemen som bland annat ger dem egenskaperna att: *bilda pigment som ger växterna deras olika färger *bilda kemikalier som försvarar mot skadedjur och sjukdomar *bilda kemikalier som lockar till sig pollinerande djur som hjälper växtens fortplantning Många av dessa ämnen har potentiella näringsmässiga fördelar för oss, andra kan vara direkt giftiga i större doser. Fördelarna med att...

Det är utmanande tider för väldigt många människor. Rutiner har rubbats och stresspåslag, grundat i en ovisshet om vad som händer framöver, är stort. Några av oss tillhör eller har en familjemedlem som tillhör en riskgrupp, några har förlorat sin inkomst och andra sitter isolerade hemma. För en del av oss har det värsta inträffat och en anhörig har gått bort. Vi kan inte bortse från eller förringa att världen och vardagen är under förändring. Att det händer saker som är utom vår kontroll och att vi alla måste hantera svåra situationer, somliga mer än andra. Det är med stor ödmjukhet jag skriver att vi inte kan välja vad som kommer att drabba oss men att vi kan välja hur vi ska hantera det som händer. Det är inte enkelt...

Vi ska inte göra dagens inlägg till en kemilektion, men idag handlar det om fluor, fosfor, jod, järn, kalcium, kalium, koppar, krom, magnesium, mangan, molybden, natrium, selen och zink. Precis som vitaminerna förser mineraler oss inte med direkt energi. Mängderna vi behöver är små men livsnödvändiga eftersom vår kropp inte kan tillverka mineraler på egen hand. Bland annat behöver vi mineraler för att bilda tänder och skelett, reglera kroppsvätskor eller för att tillverka enzymer. Hur får vi i oss mineraler? Mineraler finns naturligt i jord och vatten och absorberas i första steget av växter. Vi får i oss mineralerna genom att äta växterna direkt eller genom att äta djur som i sin tur har ätit växter. Kvalitén på jordmånen där vi odlar vår mat spelar därför stor roll för hur mineralrika våra livsmedel...

Det finns 13 livsnödvändiga vitaminer som delas in fettlösliga och vattenlösliga vitmanier. Fettlösliga vitaminer (A-, D-, E- och K-vitamin) Vattenlösliga vitaminer (C-vitamin och B-vitaminerna) Gemensamt för båda typerna är att vi får i oss dem via kosten. Fettlösliga vitaminerna kan lagras en längre tid i kroppen och därför behöver vi inte dem lika ofta. Får vi inte i oss dagsbehovet av en specifik vitamin via kosten tar kroppen av vad den sparat sen tidigare. Vattenlösliga vitaminer kan vi generellt inte lagra lika bra och därför behöver vi ett mer kontinuerligt intag av dessa för att hålla bra nivåer. Dosen är avgörande För lite är inte bra och för mycket kan vara minst lika dåligt. Skillnaden mellan en nyttig och en skadlig dos är ganska liten i...

Mirkonutrienter är näringsämnen som är viktiga för oss och som vi behöver ett kontinuerligt intag av, men till skillnad från makronutrienterna behöver vi inte lika stora mängder av dem. Vad är mikronutrienter? Till mikronutrienter räknas:*Vitaminer*Mineraler*Fytonutrienter och myconutrienter (från frukt, grönsaker och svamp)*Zoonutrienter (från animaliska livsmedel) Interaktion mellan mikronutrienter Exakt hur mikronutrienter interagerar med varandra i kroppen är komplext. Forskningen har visat att vissa mikronutrienter främjar absorptionen av varandra, medan andra mikronutrienter konkurrerar med varandra. Några konkreta exempel är: *Tanniner som finns i både kaffe och té kan hämma absorptionen av järn. Därför kan det vara klokt att inte dricka dessa i direkt anslutning till sina måltider om man är i behov av att förbättra sina järnnivåer.*C-vitamin kan öka absorptionen av järn ur...